Nu vet nog alla om det redan men som ni kanske har listat ut så är jag nu hemma i Sverige igen. Melbourne-tiden är helt enkelt slut för denna gången! Nu har jag landat lite men det var förstås en liten omställning först, med både tids- och kulturskillnader. Jag kommer sakna att prata engelska hela dagarna, att gå upp halv sex på morgonen och gå genom ett Melbourne i soluppgång till ett halvroligt jobb med världens roligaste kollegor, äta sushi-rolls på Hako, gå till Hoo Haa, Wonderland, La La Land, Somewhere, Blue Bar och Lucky Coq, tjäna egna pengar och verkligen ha jobbat för dem, australiensisk dialekt, att bo med vår lilla familj, chokladen från Coles, att det är så varmt att man kan ha klänning mitt i natten, att det är så kallt inomhus att man måste ha halsduk, australiensiska Big Brother, långa helgmornar, Federation Square, myki, att åka spårvagn, att man kan spendera en timme på Chapel St eller Bourke St utan att det känns som mer än fem minuter, solnedgångar i St Kilda, Windsor tågstation, hamburgare från Grill'd och burritos från Mad Mex eller Zambrero, alla underbara och trevliga människor - ja ni hör, det finns ju en del att sakna. Men på samma sätt finnas det ju massa saker jag har saknat här hemifrån, och man kan ju ändå inte ha båda delarna (samtidigt), men jag vet ju absolut att jag vill åka tillbaka en vacker dag. Tills dess låter jag Annica ta hand om mitt fina Melbs! Nu är det Uppsala och plugg som gäller, Min fina fina stad. Men som Pippi säger, om man aldrig åker hem kan man aldrig komma tillbaka, och det vore ju jättesynd!